2015-03-01

Nu får Ama stanna – tacke vare svenska klasskompisarnas hårda kamp

13-åriga Ama skulle utvisas till krigsdrabbade Tjetjenien men det vägrade klasskompisarna att acceptera.
I nästan ett år kämpade de för att Migrationsverket skulle ändra sig och i januari kom glädjebeskedet – Ama får stanna.
– Vi grät, skakade och bara skrek rakt ut, säger Nora Elfving.

DAGENS HJÄLTAR:

Vem? Klass 6 på Södermalmsskolan som numera går i klass 7 på en annan skola.
Varför? För att de i nästan ett helt år kämpade för att deras klasskamrat, utvisningshotade Ama Baymurzaeva, 13, från Tjetjenien, skulle få stanna.
I januari i år fick Ama och hennes mamma permanent uppehållstillstånd.

Ama Baymurzaeva kom till klassen för ett år sedan från Tjetjenien och blev genast en uppskattad kompis.
Men Ama bar på en mörk hemlighet. Hon och mamman hade flytt till Sverige sedan pappan hade fängslats av militären. Tre gånger hade de fått avslag på asylansökan och hotet om utvisning var akut.
– Vi började fundera på vad vi kunde för att få Migrationsverket att ändra sig och för att hon skulle må bättre, säger Alice Ögren.
Tack vare en stöttande lärare ägnades flera SO-lektioner för att få fram olika idéer.
– Det kändes självklart att göra allt vi kunde. Hur skulle vi kunna stå bredvid och titta på?

”Amas änglar”
Vännerna kallade sig Amas änglar på Facebook och Instagram och spred budskapet om vännens öde.
De ordnade själva ett tillstånd hos polisen för en demonstration i Sundsvall i mars i fjol. Där sjöng de en sång de skrivit själva och höll tal för sin klasskompis.
– Alla i klassen sa något personligt om Ama, det var rätt fint, säger Alice Ögren.
Namnunderskrifter samlades in på skolan och hemma. De knackade dörr och pratade med folk på stan.
Efter skolavslutningen i juni gick hela klassen till Migrationsverket och överlämnade namnlistorna.
– Vi var arga och ville visa hur många som tyckte att det var fel och hoppades på att de skulle ändra sig, säger Nora Agrell.
Alla i klassen var inställda på att kämpa så länge det bara gick.
– Vi tänkte att om det blev så att hon utvisades skulle vi ställa oss framför flygplanet, säger Nora Elfving.

Vägrade ge upp hoppet
I oktober kom det fjärde utvisningsbeslutet.
Ama började må dåligt och stannade hemma från skolan. Hon blev mer eller mindre apatisk.
– Första gången vi hälsade på satt vi bara och grät. Hon pratade inte med oss, tittade inte på oss, det var jättejobbigt, säger Nora Agrell.
Under hösten och början av året fortsatte de närmaste vännerna att besöka henne så ofta de kunde.
– Vi berättade vad vi gjort i skolan och pratade om vanliga saker för att hon skulle få tänka på något annat. Vi förstod att det gjorde skillnad när vi såg att hon log ibland.
Trots att det såg mörkt upp gav inte klassen upp. De började planera för att skriva insändare till tidningar och brev till olika makthavare.
Men i mitten av januari damp ett nytt brev ner i familjen Baymurzaevas brevlåda som förändrade allt.
Ama, mamman och klasskompisarna trodde först att det innehöll ett datum för utvisningen.
I stället hade familjen fått uppehållstillstånd.
– Mamma läste det om och om igen och kunde inte förstå. Vi trodde inte att det var sant, säger Ama.

Kan hända vem som helst
När vännerna fick veta kom alla möjliga slags känslor.
– Vi grät och bara skrek rakt ut samtidigt som vi knappt fattade det.
Det nya beslutet från Migrationsverket togs eftersom Tjetjenien bedömts vara en för farlig plats att återvända till.
– Jag tror att vi påverkade beslutet så att de sköt på det, tänkte efter och att det tog längre tid, säger Nora Agrell.
För första gången på länge känner Ama trygghet och framtidstro.
– Jag mår mycket bättre. I framtiden tänker jag bli veterinär för att kunna hjälpa djur, säger hon.
Vad har klasskompisarnas kamp betytt för dig?
– Jättemycket. Vi är tillsammans nu och det är viktigast säger hon och kramar sina vänner.
Kampen för Ama har gett klassen lärdomar för livet.
– Det är sorgligt att något sådant här ska hända men det gör att man ser saker på ett helt annat sätt. Vi har förstått att det kan hända vem som helst, men man kan göra något åt det, säger Nora Agrell.

Annika Sohlander

Fler Goda Nyheter

  • Tjänstgörande redaktör: Ehsan Fadakar
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB